Alexandra Kollontaj

Att hävda att kvinnofrågan är minst lika viktig som arbetarfrågan faller inte alltid i god jord hos socialister. Ändå överlever Aleksandra Kollontaj både Lenin och Stalin och hon är under 22 år sovjetstatens utsända i Norge och Sverige. (Det sägs att hon många gånger säger adjö till sina vänner på Fogelstad då hon tvivlar på att hon ska komma levande tillbaka från möten med partiledningen i Moskva!)

 

På Fogelstad träffar Alexandra sina själsfränder, inte minst Ada Nilsson som hon först lär känna som läkare. De båda blir nära vänner och brevväxlar livet ut. 

 

Många artiklar i tidskriften Tidevarvet vittnar om att intresset för utvecklingen i Ryssland är stort bland Fogelstadkvinnorna och Aleksandra Kollontaj föreläser också på Kvinnliga medborgarskolan i Fogelstad. 

Alexandra föds i S:t Petersburg i en välbärgad familj, men blir tidigt uppmärksam på samhällets klassmotsättningar. Hon blir socialist och när hon 1908 uppmuntrar Finland att göra uppror mot Ryssland drivs hon i exil. Under tio år reser hon runt och blir en del av ett stort europeiskt nätverk av socialister, hon blir också en länk till ledningen för den ryska revolutionen. 

 

Aleksandra Kollontaj är kanske framför allt ihågkommen som diplomat, men hennes skrifter om sexualitet och familj har relevans i feministisk teori och forskning även i dag – idéer som också känns igen hos Fogelstadkvinnorna.